I skrivande stund upplever jag, eller jag vet inte ens vem det är som upplever, ett expanderat tillstånd, kroppen har liksom upplöst, den är tyngdlös, flytande och har varken en början eller ett slut. Det är som att hela upplevelsen, existensen är fylld med ett vitt gudomligt ljus, ett ljus som vibrerar i varje cell i min kropp, som att upplevelsen är ett och samma med alltet, ingen separation existerar. Upplever hur musiken smälter samman i energikroppen, den utan form och samtidigt formas den av vibrationerna.
Jag har andats – gjort Rebirting breathwork, cirkulär andning och bjudit in: do me, through me, ge mig vad jag behöver se just nu… jag trummade på schamantrumman, där och då tog resan fart och jag började recitera mantrat Om Mani Padme hum… andetaget tog över, min kropp tog över och jag blev det där tysta vittnet som iakttog den kommande två timmars långa färden. En färd genom tre olika vågor av uttryck och upplevelser.
Den första präglades av en otrolig kreativ energi och en skapande kraft. Det kom till mig nya idéer och tankemönster som jag, mig veterligen inte vågat tänka tidigare, idéer som har med mitt själsliga kall att göra, om vad som är mitt nästa steg, vad ska jag fokusera på. Jag upplevde det som att nya frön planterades och manifesterades genom mig i den stunden det kom till medvetandet. En självklar riktning tog plötsligt form. Det blev tydligt för mig hur mina familjemönster hållit mig tillbaka från att fullt stå i mitt ljus och känna tillit till att det här är på riktigt och jag väljer aktivt den här vägen och det liv jag lever, igen och igen och igen.
Under den andra vågen av resan mötte jag djupa sår inom mig, sår från separation i relationer, men också sår som går djupare och som kommit ännu tidigare i mitt liv. Ända tillbaka till tiden som spädbarn, separationen från min mammas livmoder, att födas in till detta liv. Tårarna likt ett spädbarns ursprungtårar ville uttryckas och de fick plats, så mycket plats de behövde.
I den tredje vågen hamnade jag i ett expanderat tillstånd, i oneness utan tankar, endast varande, fridfullhet, klarsynthet och full av liv. Det är från det tillståndet som jag skrev det första stycket i denna text med intentionen om att skriva från den platsen/ från det tillståndet om vad det är jag upplever. Med nyfikenhet om hur orden begränsar eller kan jag komma nära den upplevda upplevelsen genom ord?
Allt detta, genom andetaget, BEYOND WITHIN – och varje resa är ett nytt territorium och nya insikter och läkande processer som arbetas igenom. Vilken tacksamhet för kroppens oändliga mysterier och det är därför som jag bjuder in dig till att möta din inre healer och att kultivera din inre trädgård! Det kommer bli magiskt.
Comments